Laboration: Förkoppring

Nu har det blivit oordning här i bloggen. Det här inlägget skulle ha kommit före inläggen om syror och baser, men jag hann inte riktigt med i svängarna förra veckan. Men nu vet ni att det här hör ihop med elektrokemin.

Förkoppring
Med hjäp av elektrolys kan man ge en metall ett tunt skikt av skyddande koppar.

Så har gjorde vi:
Vi började med att ta loss en nyckel från nyckelknippan och att putsa den med stålull.


Putsa, putsa.

Sedan tog vi fram förkoppringsvätskan, huvudsakligen bestående av kopparsulfat och natriumhydroxid). Den har verkligen en fin färg.




Sedan kopplade vi upp detta:



Nyckeln kopplades till minuspolen, katoden och en kopparstav till pluspolen, anoden. Vi hällde på förkoppringsvätskan och slog på spänningskuben som var inställd på likström och spänningen 4V. Vi väntade i några minuter och när vi fiskade upp nycklarna var de täckta av ett tunt lager koppar.

Hur gick det till?

Vid pluspolen, anoden:
Cu -> Cu 2+ 2e-
Kopparatomerna vid pluspolen, anoden blir till kopparjoner. (Det finns även kopparjoner i förkoppringsvätskan)

Kopparjonerna i lösnningen är positiva och dras mot den negativa katoden, nyckeln.

Vid minuspolen, katoden:
Cu2+ + 2e -> Cu

Kopparjonerna tar upp två elektroner var och blir till fast koppar som sätter sig på nyckeln.

Vi putsade nycklarna lite och sedan såg de ut så här:






Visst blev de fina?

Som vanligt gjorde vi anteckningar i skrivhäftet, men för omväxlings skull var det inte jag som skrev och förklarade på tavlan, utan det skötte en person i 9b om. (Helt frivilligt och spontant).
Så här såg det ut:





Närbild

Reaktionsformel

Ja, det var kul.