Träning inför nationella no-proven och TIMSS

I förra veckan, den 9 december, redovisades resultaten från TIMSS-undersökningen. (TIMSS = Trends in International Mathematics and Science Study). Sverige ligger tyvärr inte så värst bra till i den internationella jämförelsen. Läs mer på Skolverkets sajt.

De TIMSS-uppgifter som offentliggjorts använde jag som övningsuppgifter inför nationella no-proven. I dag tog vi itu med biologifrågorna. Det gick ganska bra. Den fråga som orsakade mest huvudbry för eleverna var: Vad är det för skillnad mellan en växt- och en djurcell? Ja, det var länge sedan vi läste om det, i början av sjuan. Vår allra första no-kurs handlade bland annat om det.

Vad kan man svara då?

• Växtceller har cellvägg av cellulosa i stället för cellmembran som djurceller har.
  
• Växtceller har vattenfyllda vakuoler med ett ganska högt tryck. När trycket minskar sloknar växten.
  
• Växtceller har kloroplaster som innehåller klorofyll. Klorofyll är det gröna färgämne som omvandlar strålningen från solen till kemisk energi. Det har inte djurceller.

Om du vill ladda ned provet som pdf, finns det här.

Lucia

I dag hade vi ingen lektion eftersom det var luciafirande på morgonen.

Astronaut tappade verktygsväska

Nu när vi gör lite av varje och inte läser någon speciell kurs tar jag mig friheten att länka till denna roliga artikel i DN. Härlig amatörastronom som kastar sig hem och hinner, med två minuters marginal, rigga upp kameran för att fota en väska som far förbi i rymden. Otroligt kul!

Linda Skugge länkar till nobloggarna

Linda Skugge länkar till nobloggarna. Länk finns i spalten här bredvid under rubriken Intressanta länkar. Kul va?

Göra klart och planera vt 2009

I dag fick en del av eleverna hjälpa mig att planera vårterminen 2009. Som underlag fick eleverna veta vilka områden vi ska arbeta med och vilka sidor i böckerna som handlar om det. Jag hade också gjort en lång lista med förslag på lektionsaktiviteter, utvärderingsformer och liknande som de fick begrunda och bli inspirerade av. Tyvärr gick det ändå trögt för eleverna. Nåja, vi kan göra ett nytt försök lite senare.

De elever som inte var klara med sina teknikuppgifter arbetade med dem i stället.

Provet idag

Hoppas att det gick bra på provet i dag. Jag ska snabba på med rättningen.

Vi ses i morgon!

Vi har förstått att vi är efterlängtade. I morgon är vi tillbaka. Vi ses.

Tråkigt DNA-skämt

som jag (och antagligen Olle) tycker är kul.

Studieteknik

Var ska jag börja läsa till provet? Ja, det är en bra fråga. För att få överblick och koll på lite av varje rekommenderar jag att du börjar med att läsa sammanfattningen på sidorna 380 och 381 i Spektrum Biologi.

Vill du ha fler studietekniktips kan du titta här:

http://sites.google.com/site/asasno/Home/lyckas-med-dina-studier/Studieteknik

Det är inget nytt, det är mina gamla vanliga tips, men det kan vara bra att fräscha upp minnet lite.

Kortfattade kommentarer till målbeskrivningen, G-delen

Korta kommentarer till målbeskrivningen
G-delen

• Arvets och miljöns betydelse för utvecklingen av våra egenskaper.

Ofta spelar både arvet och miljön roll för hur våra egenskaper utvecklas.
Jag tar ett exempel om längd. En person kan ha anlag för att bli lång i sin arvsmassa, men om personen inte får tillräckligt med mat eller utsätts för kraftig stress under sin uppväxt kommer han/hon inte att bli så lång som han/hon hade kunnat bli.
Ett exempel från växtriket kan ju inte skada. Om vi har två genetiskt identiska tallar och låter den ena slå rot inne i en skog och den andra på en blåsig strand, kommer de inte att se likadana ut, trots att deras gener är identiska. Tallen som växt i skogen kommer att vara rak, smal och lång, medan tallen som växt på stranden blir sned, knubbig och kort på grund av den hårda miljön.

• Exempel på egenskaper som helt bestäms av arvet och egenskaper som bestäms av arv och miljö.

Egenskaper som påverkas av arvet: hårfärg, ögonfärg, tunna läppar, hårfästes form, och blodgrupp.
Egenskaper som påverkas av arvet och miljön: temprament, solbränna, kroppsstorlek, intelligens, och hur fort man kan springa.

• Kromosomernas uppbyggnad

Titta på sidan 357 i Spektrum Biologi. Där finns en fin bild med bildtext.

• En gen är en del av DNA-molekylen.

Titta på bilden här nedanför. Liknande bilder har du sett ganska många gånger nu, eller hur? (Gen heter gene på engelska.) Läsning på sidan 358 i Spektrum Biologi passar bra till denna punkt.

• Dominanta och recessiva anlag

Dominanta anlag "vinner" över recessiva. Om man har ett anlag för bruna ögon och ett anlag för blå ögon kommer man få bruna ögon. Analget för bruna ögon är dominant. Dominanta anlag skrivs med stor bokstav.

Recessiva anlag "förlorar" mot dominanta. För att ett recessivt anlag ska kunna slå igenom krävs det att det finns i dubbel uppsättning. Det krävs att man har två anlag för blå ögon för att man ska få blå ögon. Recessiva anlag skrivs med liten bokstav.

• Hur könet ärvs

Könskromosomerna
XX = ficka
XY = pojke

Äggen innehåller alltid en X-kromosom (kvinnor har ingen Y-kromosom). Hälften av spermierna kommer att innehålla X-kromosomer och hälften Y-kromosomer. Om en spermie med en X-kromosom vinner simtävlingen får det befruktade ägget uppsättningen XX = flicka. Om en spermie med en Y-kromosom vinner simtävlingen får det befruktade ägget uppsättningen XY = pojke.

• Mutation är en förändring i arvsmassan

Om mutationen inträffar i ett ägg eller i en spermie kan den förändrade genen föras vidare till senare generationer. Mutationer kan orsaka ärftliga sjukdomar.

Om mutationen uppstår i en vanlig kroppscell kan den inte ärvas vidare, men den kan ändå orsaka sjukdom, till exempel cancer.

• Mutationer kan orsaka cancer

Läs punkten här ovanför. Mutationer kan göra att en frisk cell blir en cancercell. Då har generna som kontrollerar celldelningen förändrats så att celler delar sig snabbt och okontrollerat.

Satsar du på VG eller MVG?

Om du satsar på VG eller MVG rekommenderar jag dig att ta en titt på SLUs Genvägar, lärorikt och kul. Länken finns i spalten till vänster.