Genteknik, gentester och genterapi.

I dag stod tre intressanta punkter på programmet.

• Genteknik


• Gentester


• Genterapi
  

Genteknik

Genteknik innebär att man klipper och klistrar i DNA-molekyler. Nuförtiden kan man identifiera (=hitta) gener i DNA-molekylen, klippa ut dem och klista ihop dem med DNA från en annan organism.

Exempel:
Det finns personer vars hypofys inte kan tillverka tillräckligt med tillväxthormon. Det leder till att dessa personer blir väldigt korta. Man kan hjäpa dem genom att ge dem piller med tillväxthormon. Tidigare var man tvungen att framställa tillväxthormon från döda människors hypofyser. Nu förtiden kan man i stället klippa ut "receptet" på tillväxthormon från en DNA-molekyl som kommer från en människa och sedan klistra in "receptet" i en bakteries DNA-molekyl. Bakterien kommer då att kunna tillverka tillväxthormon. På så sätt kan man framställa tillväxthormon till dem som behöver det. Man kan även tillverka insulin på motsvarande sätt.

Gentester
När man gör en gentest undersöker man en persons gener. Då kan man få reda på om personen bär på några allvarliga genetiska sjukdomar. Man kan även göra gentester på foster. Då suger man ut lite fostervatten och undersöker om det finns några sjukdomsanlag.

Genterapi

Genterapi innebär att man för över friska gener till en sjuk person. Det är nästan som en organtransplantation, men i stället för att sätta in ett nytt organ sätter man in nya gener.



Gener & sånt



Jag berättade om vad jag läst i den här eminenta boken, Gener & sånt.



Ett avsnitt handlar om djur som medicinfabriker. I Finland finns det kor som tillverkar medcicin till blödarsjuka. Blödarsjuka saknar ett protein som ser till att blodet koagulerar (=stelnar) om man fått ett sår. Hur kan korna tillverka medicin? Jo, först har man tagit ut genen som bär på receptet till det protein som blödarsjuka saknar från en människa. Sedan har man sprutat in genen i några befruktade koägg. När dessa befruktade ägg utvecklats till kor kommer de att kunna tillverka proteinet som blödarsjuka saknar. Korna kissar ut proteinet. Praktiskt, eller hur? Urinen renas och man kan sedan sälja medicinen. Det räcker med några få kor för att göra medicin till alla blödarsjuka i hela världen. Det finns fler exempel på djur som används på det här sättet.

Jag berättade också om David Vetter, the bubble baby. Han föddes med en ärftlig sjukdom, SCID (severe combined immunodeficiency) som gör att man blir extremt infektionskänslig. Det beror ett fel i den gen som innehåller receptet på det protein som hjälper de vita blodkropparna att bekämpa sjukdomar. För att förhindra att David Vetter skulle komma i kontakt med olika bakterier och virus levde han i olika plastbubblor mellan 1971 och 1984. Läs mer om David Vetter på nätet, till exempel på Wikipedia. Man har behandlat barn med SCID med genterapi. Då tar man ut celler från barnens bemärg, och sätter in en gen med rätt proteinrecept i dem. Sedan placerar man in cellerna i barnets benmärg.Där börjar de att föröka sig och producera riktiga vita blodkoppar.

Vi diskuterade problem och möjligheter med fosterdiagnostik och gentester. I Sverige får föräldrarna avgöra om de vill låta barnet födas trots en genetisk skada eller om de vill göra abort. Hur ska vi välja? Vem har rätt att födas? Handikapporganisationer protesterar ibland mot fosterdiagnostiken. De är oroliga för att många foster med funktionshinder ska väljas bort och att de som föds med funktionshinder känner att de inte har rätt att leva. Det är inga lätta frågor att ta ställning till.

Målbeskrivningen, Dominanta och recessiva anlag, Korsningsschema, Könskromosombundet arv, Albinism och Minigrupparbete

Målbeskrivningen
Målbeskrivningen fick ni på papper i dag. Jag har även mejlat ut den till er och era föräldrar. Om du ändå inte har någon målbeskrivning finns den att hämta på webbsidan som heter Åsas no. länk finns i spalten här intill.


Dominanta och recessiva anlag
Vi pratade lite om vilka anlag som är dominanta och vilka som är recessiva. Det är inget man ska lära sig utantill, men det kan vara kul att fundera lite på det.

Exempel på dominanta anlag:

• Lockigt hår
• Fylliga läppar
• Grop i hakan
• Skrattgropar
• Fräknar
• Fria öronsnibbar
• Vida näsborrar

Kromosomantal hos några olika växter och djur

Korsningsschema

Vi repeterade med hjälp av ett övningsblad hur man gjorde. Det gick bra.

Könskromosombundet arv

Anlaget för röd-grön färgblindhet orsakas av ett recessivt anlag som kan finnas i X-kromosomen men inte i Y-kromosomen. En kvinna kan bära på ett anlag för färgblindhet i sin ena X-kromosom utan att vara färgblind. Det beror på att hon har anlag för normalt färgseende i den andra X-kromosomen och det räcker. En man har ju bara en enda X-kromosom, och om den har anlaget för färgblindhet så blir personen färgblind eftersom det inte finns någon mer X-kromosom som kan kompensera för felet.

Vi fyllde i några korsningsscheman och undersökte hur arvsgången blir i sådana här fall. Intressant, eller hur?

Albinism

Vi pratade om albinism som är en sjukdom som ärvs recessivt. Albinism medför att man har brist på pigment i ögon, hår och hud. 1/70 bär på anlaget. Hur stor är chansen/risken att två anlagsbärare träffas och får barn? Hur stor är Chansen/risken att barnen ärver sjukdomen? Ja, det funderade vi lite på. Vi återkommer till detta.

Minigrupparbeten

Som avslutning gjorde vi väldigt små grupparbeten om olika saker som har med genetik att göra. Tyvärr han vi inte riktigt med redovisningen på slutet.

Grupperna hann i alla fall med att anteckna på tavlan.

Gammalt genetikprov

Jag glömde bort att vi även hann med att göra G-delen på ett gammalt genetikprov som satt och skräpade i en av mina pärmar.

Korsord, Hur anlag ärvs och Korsningsscheman

Korsord
Vi inledde lektionen med en lätt (nåja) uppvärmning för att ställa in hjärnan i genetikläge:


Hur anlag ärvs
Jag berättade om hur anlag ärvs och vi antecknade några nya ord:

• Homozygot = Två likadana anlag
• Heterozygot = Två olika anlag
• Dominant anlag = Anlag som slår igenom,"vinner".Till exempel anlaget för brunögonfärg.
• Recessivt anlag = Anlag som inte slår igenom, det anlag som "förlorar". Till exempel anlag för blå ögonfärg.

Korsningsscheman
De flesta gillar att göra korsningsscheman, jag också. Jag gick igenom några klassiska exempel som visar hur ögonfärg ärvs när det gäller blå och bruna ögon. Ni fick även tillfälle att fundera lite på egen hand.


Tyvärr syns det inte vad det står i hjälprutan här ovanför. Jag skriver det här också:

• Vi har dubbla arvsanlag. Ena anlaget har vi fått från vår mamma och det andra från vår pappa.
• En person som har fått två likadana anlag kallas homozygot. (Till exempel anlag för bruna ögon från mamma och anlag för bruna ögon från pappa.)
• En person med två olika anlag kallas homozygot. (Till exempel anlag för bruna ögon från mamma och anlag för blå ögon från pappa.)
• Ett dominant anlag skrivs med stor bokstav.
• Ett recessivt anlag skrivs med liten bokstav.

B = Anlag för bruna ögon
b = Anlag för blå ögon

Anlagskombinationen Bb ger bruna ögon eftersom brunt dominerar över blått. Anlagskombinationen BB ger givetvis bruna ögon.
Anlagskombinationen bb ger blå ögon.

Exempel 1
Albert är brunögd och har anlagen Bb. Det betyder att han har ett anlag för bruna ögon och ett anlag för blå ögon.Hälften av hans spermier kommer att innehålla anlag för bruna ögon och hälften av spermierna kommer att innehålla anlag för blå ögon.

Beata är också brunögd och har anlagen Bb. Det betyder att hon har har ett anlag för bruna ögon och ett anlag för blå ögon. Hälften av hennes ägg kommer att innehålla anlag för bruna ögon och hälften av äggen kommer att innehålla anlag för blå ögon.

I den lodräta raden(nedåt) skiver vi vilka ögonfärgsanlag spermierna kan ha. I den vågräta raden skriver vi vilka ögonfärgsanlag äggen kan ha. I rutorna ser vi hur dessa anlag kan kombineras.

• Om spermien med anlaget B befruktar ägget som har anlaget B får barnet anlagskombinationen BB och därmed bruna ögon.
• Om spermien med anlagetb befruktar ägget som har anlaget B får barnet anlagskombinationen Bb och därmed bruna ögon.
• Om spermien med anlaget b befruktar ägget som har anlaget b får barnet anlagskombinationen bb och därmed blå ögon.

I korsningsschemat ser vi att det är 3/4 = 75% chans att barnet får bruna ögon och 1/4 = 25 % chans att barnet får blå ögon.


Exempel 2
Albert är brunögd och har anlagen BB. Det betyder att han har två anlag för bruna ögon. Han kan därför bara tillverka spermier med anlag för bruna ögon, B.

Beata är blåögd och har anlagen bb. Det betyder att hon har två anlag för blå ögon. Hennes ägg innehåller därför bara anlag för blå ögon.



I korsningsschemat kan vi se att 100% av barnen får bruna ögon. Men eftersom alla har anlag för blå ögon finns det en möjlighet för dem att få blåögda barn i framtiden.

Proteintillverkning i cellerna

DNA har två uppgifter, dels att föra arvet vidare och dels att vara ett recept på proteiner.

Generna styr allt som händer i cellen. De gör att cellen kan växa, arbeta och dela sig. Cellerna består huvudsakligen av proteiner. Proteinerna tillverkas i ribosomerna utifrån en receptkopia som DNA sänder ut från cellkärnan. I ribosomerna kopplas aminosyror ihop till proteiner.

Vi tittade på den här bilden på overhead och skrev bildtext till den.

DNA kopierar sig själv och Mitos och meios

Repetition och en funderare

Först repeterade vi:



Och sedan funderade vi lite:

Var på listan ska man klämma in DNA-molekylen?

DNA kopierar sig själv
Cellerna i kroppen lever och dör. De celler som dör måste ersättas med nya. DNA:t måste finnas med i de nya cellerna. Så här går det till när DNA-molekylen kopierar sig själv innan en cell delar sig i två:


DNA-molekylen delar upp sig som ett blixtlås, i två enkelsträngar. Fria byggstenar plockas in och binds till de två enkelsträngarna. Stegpinnarna byggs upp av kvävebaser. Det finns fyra olika kvävebaser, A, T, C och G. A sitter alltid ihop med T och C sitter alltid ihop med G.

Vanlig celldelning (mitos) och reduktionsdelning (meios)
Vid vanlig celldelning kopierar DNA sig själv och sedan delar sig cellen i två likadana celler.
Före celldelningen: Till exempel en vanlig muskelcell med 46 kromosomer
Efter celldelningen: Två muskelceller med 46 kromosomer.

Reduktionsdelning sker när ägg och spermier ska tillverkas. En cell med 46 kromosomer delar sig och två ägg med 23 kromosomer var bildas. Samma sak händer när spermier bildas. En cell med 46 kromosomer delar sig och och två spermier med 23 kromosomer var bildas.

Ägg och spermier har alltså 23 kromosomer var. När de träffas, vid befruktningen, blir antalet kromosomer: 23+23=46 som det ska vara hos en människa.

Hemma med sjukt barn

I dag har jag varit hemma och tagit hand om en febrig och hostig fyraåring. Jag pratade med A i morse och hon berättade att ni skulle bli väl omhändertagna av sympatiske J. Bra. Jag är tillbaka på banan redan i morgon. Vi ses.