Nationella proven i no

Jag vet att ni har många frågor om de nationella proven i no. Här är lite information om det som jag har hämtat från Skolverkets hemsida.

• Provet kommer att bestå av två delar, en teoretisk del och en laborativ del. Den teoretiska delen blir tidsmässigt något längre än den laborativa delen.
• Provdag för den teoretiska delen är fastlagd till tisdag den 12 maj 2009. Den laborativa delen genomförs under perioden 13-27 maj 2009.
• Under vecka 10 kommer ett brev att skickas till varje skola med information om vilket ämnesprov skolan ska skriva.

Kommenterer till målbeskrivningen för VG och MVG?

Jag kommer inte att lägga upp kommentarerna till målbeskrivningen för VG och MVG. Det beror dels på att vi gått igenom det på lektionerna och dels på att allt finns här i bloggen. Det är bara att leta rätt på det.

Korta kommentarer till målbeskrivningen, G-nivån

Elektrokemi
För betyget Godkänd krävs att du

• genomför laborationerna på ett acceptabelt sätt och följer säkerhetsföreskrifterna utan knot.

Ja, detta får man visa på lektionstid.

• vet skillnaden mellan atom och jon.

Atom
Oladdad
Lika många protoner som elektroner

Jon
Laddad, + eller –
En jon har tagit upp eller lämnat ifrån sig elektroner

• kan berätta om spänningsserien.

I spänningsserien står metallerna ordnade efter sin förmåga att avge elektroner (= oxidera) och bilda joner. Väte, H markerar gränsen mellan ädla och oädla metaller. "Viljan" att avge elektroner (= oxidera) ökar ju längre ut till vänster man kommer. Natrium oxiderar alltså lättare än järn. Man kan också formulera det som att natrium lättare bildar joner än järn.


Oädla metaller (Till exempel kalcium, natrium, magnesium och aluminium)
Reagerar gärna
Bildar lätt joner
Reagerar häftigt med utspädda syror


Ädla metaller (Till exempel koppar, kvicksilver, silver, platina och guld)
Reagerar ogärna
Bildar ogärna joner
påverkas inte av utspädda syror

• kan berätta i stora drag om galvaniska element.

Galvaniskt element = batteri. Om man sänker ned två olika metaller i en jonlösning uppstår spänning mellan metallerna. Spänningen blir högre ju längre avstånd det är mellan metallerna i spänningsserien. När man kopplar ihop metallerna strömmar elektronerna från den oädlare metallen till den ädlare. Den oädlare blir minuspol och den ädlare blir pluspol. Detta är kallas för galvaniskt element. Vanliga batterier är galvaniska element.

Galvaniskt element. Det är joner i lösningen.

• kan berätta i stora drag om elektrolys.

Med hjälp av ström kan man tvinga joner i en jonlösning att vandra mot polerna. Där urladdas jonerna genom att de antingen tar upp eller avger elektroner. Man framkallar alltså en elektrisk reaktion med hjälp av elektrisk energi.




Klicka för större bild.


Kloridjonerna, Cl- dras mot pluspolen, där avger de en elektron, slår sig ihop två och två och bubblar upp som klorgas, Cl2.
Vätejonerna, H+ dras mot minuspolen. Där får de varsin elektron och slår sig sedan ihop två och två och bubblar upp som vätgar, H2

Man kan se pluspolen som en elektronsug som suger upp elektroner -slurp- och minuspolen som en elektronpump som pumpar ut elektroner.

Syror, baser och salter
För betyget Godkänd krävs att du

• vet vad en syra är.

En syra smakar surt, många vätejoner H+ i vattenlösning och pH under 7.

• känner till namnet på tre syror, saltsyra, svavelsyra och salpetersyra.
  
• vet vad en bas är.

En bas känns hal, har många hydroxidjoner, OH- och pH över 7.

• känner till namnet på två baser, natriumhydroxid och ammoniak.
  
• berätta i stora drag om neutralisation.
  

Neutralisation
Syra+bas→vatten +salt

När man blandar saltsyra och natriumhydroxid med varandra i rätta mängder i en bägare får man ofarligt koksalt löst i vatten. pH-värdet blir 7. Om man låter vattnet avdunsta kommer ofarligt koksaltskristaller att ligga kvar på bägarens botten.

När vi gjorde en neutralisation tillsatt vi lite BTB i saltyran så att den blev gul och även till natriumhydroxiden tillsatte vi lite BTB och då blev den blå. Vi hällde försiktigt i syran i basen med hjälp av en pipett och när färgen slog om till grönt visste vi att vi var klara - lösningen var neutral.

Metalljoners lågfärger

Det här är ett annat sätt att titta på metalljoners lågfärger. Visst är det snyggt?
Från höger till vänster är det först etanol och sedan salter av barium, bor, strontium, calcium, litium, natrium, koppar och kalium.

Laboration: Metalljoners lågfärger

Man kan känna igen en del metalljoner på de färger de ger när de upphettas i brännarlågan. Vi provade vilka färger några olika metallsalter (och en syra) ger. Tyvärr är färgåtergivningen inte den bästa på bilderna.


Natrium ger en karaktärisktisk gulorange låga som är lätt att känna igen.


Borjonerna ger en fin grön färg. (Från borsyra)


Vi värmde också kaliumjoner (lila), kopparjoner(grön), och strontiumjoner (röd).


Man använder metallsalter i fyrverkerier för att skapa vackra färger.

Salter

Vi gick igenom dessa punkter och pratade lite om dem.

• Salter är uppbyggda av positiva och negativa joner.


• Salter bildar kristaller, som håller ihop eftersom joner med olika laddning dras till varandra.


• Saltkristaller är elektriskt neutrala. En saltkristall innehåller lika många positiva som negativa jonladdningar.


• Saltet magnesiumklorid byggs upp av dubbelt så många kloridjoner Cl- som magnesiumjoner Mg2+ för att bli elektriskt neutral.


• I vattenlösning rör sig saltets joner fritt bland vatten molekylerna. Därför leder en saltlösning ström.
  
  

Natriumklorid. Natriumjonerna och kloridjonerna dras till varandra eftersom de har olika laddning. Det är elektriska krafter som håller ihop jonerna.

Sedan övade vi oss på att skriva formler för olika salter. Jag skulle gärna vilja lägga in övningstabellen här, men det går inte med det här bloggprogrammet, tyvärr. Därför länkar jag till övningspappret och till facit.

Återkoppling - Feedback

Nu är det dags för lite återkoppling om nobloggen från er, mina kära läsare. Jag behöver veta vad ni tycker om nobloggen. Vad är bra, vad är dåligt, vad är tråkigt, vad är irriterande och vad vill du ha mer av? Är texterna svåra att förstå? Är texterna för långa, för korta eller rent utav lagom långa? Snälla, plita i hop ett mejl till mig med dina synpunkter, jag behöver dem för att kunna förbättra och utveckla bloggen.

I dag fick jag faktiskt lite bloggåterkoppling i skolan, (tack för det). Det var några personer som funderade på vad en målbeskrivnings-wordle är bra för. Ja, det kan man verkligen fråga sig. Bra fråga. Egentligen är de bara på kul, för att ruska om i hjärnan lite, se målbeskrivningen från ett annat håll, titta, läsa och associera fritt kring begreppen som dräller omkring i en salig röra. Flummigt? Nja, nej, jag skulle kalla det omväxling.

Jag skulle vilja ta betydligt fler elevbilder på lektionerna, men det kan jag tyvärr inte eftersom jag har fått in ytterst få ifyllda blanketter som heter något i stil med "Medgivande till publicering".